Öppettider 07.00-16.00
Kärl för värme/kylsystem
Slutet expansionskärl med gummimembran, standard i villor men även i större fastigheter.
Butyl gummit är det gummit du skall kolla att den har då den släpper in minst syre.
Avstängningsventil och avtappningsventil skall alltid installeras då förtrycket i gummiblåsan
(syret) bara kan analyseras korrekt vid ett tomt system (töm efter ventilen som ligger innan).
Kärlet skall även installeras med en snabbkoppling som gör lossandet av den enkelt. Är kärlet
på en hög punkt installeras givetvis en avluftningsventil också. Förtryck skall kollas varje år.
Detta på grund av att många kärl tappar uppåt 29% luft per år. Då vattnet ligger utanför gummimembranet så står metallkärlet i direkt kontakt med vattnet och korroderar snabbare.
Öppet expansionskärl har vatten i en behållare bredvid en styrdator med pump och magnetventiler. Vattnet står i direkt förbindelse med luften. Pumpen startar vid inställt värde och fyller upp systemet, om trycket ökar i systemet öppnar en magnetventil som släpper tillbaka vatten in i kärlet igen. Nackdelen är att syresatt vatten släpps in som ökar korrosionen, det positiva är att du inte behöver ha ansvar för en bälg eller ett membran, dock kan magnetventilerna sätta igen. Sätt alltid extra externt expansionskärl för att undvika vandrande nollpunkt.
Kompressorstyrt expansionskärl, vattnet ligger i en butylbälg till skillnad från ett slutet expansionskärl med membran där det är syre i membranet och vatten utanför. Mindre korrosion med vatten i bälgen då inget vatten kommer i kontakt med stålet utanför. Kompressorn startar och stoppar och fyller i luft i kärlet samt tömmer luft ur kärlet utanför bälgen. Av lufttrycket komprimeras eller expanderas bälgen, beroende på hur vattnet beter sig. Vattennivån skall ligga runt 40% i bälgen i ett kallt system, är det för mycket vatten orkar inte kompressorn arbeta. Pålitligt kärl som ej behöver fyllas på med luft.
Öppet kärl, gammalt system. Förr i tiden monterade man ett öppet kärl på vinden då det var högsta punkten i systemet, man hade ett blåsrör ifall en överkokning skedde där vattnet kunde "blåsas" ut från ovan tak. Man hade en skvallerledning/signalledning som berättade att kärlet hade för mycket / tillräcklig mängd vatten i sig och expansionsledningen i botten på kärlet. Dessa används inte längre på grund av frysrisk/läckage samt konstant syresättning av vattnet.
Trycklöst kärl. Besiktningslöst kärl då det anses vara "öppet". Ingen kompressor som trycker in syre. Inbyggd avgasning. Anses vara öppet då kärlet har en öppning mot atmosfären i form av en liten böj på toppen, inuti kärlet hänger en vattenfylld bälg med en avluftare på toppen. En extern cirkulationspump jobbar ihop med magnetventiler för att hämta vatten från värmesystemet och skicka in i bälgen samt för att hämta vatten från bälgen och skicka tillbaka till systemet, då den hämtar vatten skapas ett undertryck som får syre att släppa och åka ut ur avluftaren (avgasning). Ett extra externt expansionskärl används för att ta upp expansionen som sker innan pumpen reagerar. Man får också en vandrande nollpunkt om man inte sätter in ett extra kärl, tar även upp tryckstötar från pump.
Kärl för tappvatten
Hydrofor, används för att skapa ett mottryck så att tappvattnet kan pressas ihop mot en "luftkudde" i toppen, både syre och vatten möts utan någon bälg eller membran. Fördelaktigt då du tex har svavel, järn, mangan då svavel äts upp av syret samt järn & mangan bildar större flockar som tas upp enklare av filter. Kan behövas en extra syreinjektor för bäst funktion. Då det inte finns en bälg eller membran behöver kärlet vara lite större men väldigt simpelt i sin konstruktion och mer eller mindre underhållsfritt. Får man sämre tryck pga att luftbubblan försvunnit räcker det med att tömma hela kärlet och fylla på med vatten igen för att återställa "luftkudden".
Membranhydrofor, vattnet förvaras i en bälg och kommer inte i kontakt med syre, membranet är uppbyggt av butylgummi vilket minskar syrediffusionen ut ur blåsan rejält. Underhållsfritt de första åren men sedan kan butylmembranet behöva fyllas på. Membranhydrofor kan hålla 3 gånger så mycket vattenvolym som en hydrofor men tappar funktioner såsom syresättning av vatten för att få bort svavel, järn, mangan.