Radiatorventiler & termostater

Radiatorventilen sitter på elementet. Termostaten är huvudet som sitter på ventilen. De två blandas ihop hela tiden.

Termostathuvudet känner rumstemperaturen och trycker in eller släpper stiftet i ventilen. Själva ventilen styr flödet. Är ventilen kärv, felinställd eller slut hjälper det inte att köpa ett nytt huvud.

En termostat håller ofta runt 15 år. En radiatorventil brukar klara längre, ungefär 20–25 år, men det förutsätter att den motioneras och att systemvattnet inte är fullt av magnetit.

Vad som sitter på ett element:

På tilloppet: radiatorventil + termostathuvud.
På returen: returventil, ibland med injustering.

Det finns också ventiler utan förinställning, gamla rattventiler och nyare ventiler med inbyggd förinställning (kv-värde). Det är förinställningen som gör att elementet inte kan ta mer vatten än det ska, även när termostaten står fullt öppen.

Utan förinställning tar de första radiatorerna allt flöde. Då blir ni sittande med kalla element längst bort och tror att termostaterna är trasiga. Det är obalans. Se injustering av värmesystem.

Termostathuvudet:

Huvudet är en temperaturgivare. Inuti sitter en vätska eller vax som sväller när rummet blir varmt och trycker in ventilens stift.

Det ska sitta fritt i rumsluften. Inte bakom tjock gardin, i en nisch bakom en bänkskiva, eller i ett utrymme med varmluft från elementet självt. Sitter huvudet för nära radiatorn stänger den för tidigt. Då känns elementet kallt även fast rummet inte är uppvärmt färdigt.

Siffrorna på huvudet är inte grader i rummet på det sätt många tror. “3” är ungefär 20 grader på många märken, men det varierar. Ställ in efter komfort, inte efter att jaga en siffra.

Frostläge (ofta * ) håller ventilen precis öppen så elementet inte fryser i ett kallt utrymme. Det är ingen uppvärmning.

Elektroniska och uppkopplade huvuden gör samma grundjobb, plus tidsstyrning. De fixar inte en kärv ventil eller ett system utan injustering.

Ventilen bakom huvudet:

Skruva av huvudet. Stiftet i mitten ska gå att trycka in och fjädra ut igen.

Efter sommaren, när värmen varit av, kärvar stiftet ofta.

Det sitter då fast i stängt läge. Ni vrider upp termostaten – inget händer. Motionera stiftet några gånger med fingret eller försiktigt med en liten tång. Går det trögt men rör sig kan det räcka. Går det inte att få loss: byt ventilen, inte bara huvudet.

Ett slitet säte läcker flöde även när termostaten står på noll. Då blir elementet varmt fast ni “stängt av”. Samma sak om en returventil inte stänger tätt.

Gamla ventiler utan förinställning kan bytas mot ventiler som går att injustera. Det är oftast bättre än att jaga flöde med pumpen.

Returventilen:

Den sitter lågt på andra sidan elementet och syns dåligt. Därför blir den stängd av misstag vid målning, städning eller när någon “skruvar lite”.

På äldre system är returen injusteringsventilen. Står alla returer helt öppna finns ingen injustering. Står en retur nästan stängd blir just det elementet kallt oavsett termostat.

Skruva inte returer slumpvis rum för rum. Då flyttar ni bara problemet.

Livslängd och när det är dags att byta:

Byt termostathuvud när:

det inte reagerar på rumstemperaturen
det är sprucket, kärvar utvändigt eller inte går att vrida
ni vill ha förinställbara ventiler och huvudet inte passar den nya ventilen

Byt radiatorventil när:

stiftet inte går att motionera
ventilen läcker vid spindeln
den inte stänger
den saknar förinställning och systemet ska injusteras
den är igensatt av magnetit och inte går att få ren

Byt inte bara det ni ser på utsidan om felet sitter i sätet. Ett nytt huvud på en död ventil är slöseri. I system med smutsigt vatten sätter sig slam i de små öppningarna i ventilen. Då hjälper varken nytt huvud eller injustering förrän vattnet är under kontroll. Se smutsigt värmevatten.

Vanliga fel:

Elementet blir inte varmt. Först luftning och tryck, sen stiftet, sen returventilen, sen smuts. Se kalla element trots luftning.

Elementet är varmt fast termostaten är av. Ventilen stänger inte. Byt ventil. Ibland läcker även en bakväg eller en felkoppling, men börja med ventilen.

Sus i ventilen. För högt differenstryck, pump för hårt satt, eller ventilen nästan stängd mot ett för högt tryck. Sänk inte bara “på känn” – kolla pump och injustering.

Rummet pendlar. Huvudet sitter felplacerat, ventilen är för stor för flödet, eller injusteringen saknas så ventilen får jobba mot fel tryck.

Alla termostater på max och huset ändå kallt. Det är inte termostaternas fel. Då är det värmekälla, pump, tryck eller att hela systemet är obalanserat.

Förinställning – det som de flesta saknar

På ventilen finns ett dolt läge, ofta under huvudet eller bakom en hylsa, där maxflödet ställs in. Det läget räknas fram efter radiatorns effekt och tryckfallet i stammen.

Står alla ventiler på fabriksläge (ofta helt öppna) är systemet inte injusterat. Då kan ni ha nya termostater i hela huset och ändå kalla rum längst bort. Förinställning är en del av injusteringen, inte ett extra tillbehör.

Golvvärme är inte samma sak

På golvvärme sitter ställdon och rumsgivare på fördelaren, inte ett termostathuvud på ett element. Samma princip: givaren styr, ventilen/ställdonet öppnar. Ett dött ställdon ger kallt golv oavsett vad displayen visar.

Det här kan ni göra själva:

Skruva av huvudet och motionera stiftet efter sommaren
Flytta gardiner och möbler som täcker termostaten
Kolla att returventilen inte är stängd
Byta ett löst huvud om ventilen bakom rör sig som den ska

När vi ska göra jobbet:

Byte av ventiler i ett helt hus, förinställning, läckande spindlar, injustering efter bytet, eller när magnetit har satt igen sätet.

Vi byter radiatorventiler, termostater och returventiler och ställer in systemet efteråt. Annars är bytet bara nya delar i ett system som fortfarande fördelar värmen fel.